Varför man inte ska döma andra

(Följande text är fri att kopiera och sprida)

Somliga tror att en del människor begått övergrepp mot andra människor, medan dom allra flesta inte gjort det. Och att dom som begått övergrepp därför förtjänar att straffas med fängelse. I själva verket är det nog så att alla människor skadat andra på ett eller annat sätt. Men du fick lära dig när du var liten att göra en större affär av somliga övergrepp än av andra.

Att komma med en okänslig kommentar om någons utseende kan t ex vara minst lika sårande / skadande som att ge någon en ordentlig smäll på käften. Att det inte ger fängelsestraff att såra någon med ord, betyder inte att det är ett mindre allvarligt övergrepp. Eller om du berättar din bästa kompis innersta hemligheter för en massa andra människor. Det kan vara lika hemskt för henne som att bli våldtagen. Det tror jag inte att du tvivlar på. Men inte heller detta kan ge fängelsestraff. Därför skulle folk i din omgivning inte se dig som en galning på samma sätt som dom skulle se en våldtäktsman. Trots att din kompis kanske aldrig kommer över att du svikit och förnedrat henne på det här sättet. Du är ju i alla fall inte en sådan där person som hamnar i fängelse.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan lagar och moral. Lagar är skrivna utifrån vad som är praktiskt tillämpningsbart. Därför har man valt att fokusera på fysiska övergrepp, trots att känslomässiga övergrepp kan vara minst lika allvarliga. Ord, antydningar, svek o s v är svårare att bevisa då det inte ger några synliga avtryck. Det är även svårt att bedöma allvaret i situationen objektivt eftersom vad man upplever som kränkande och känslomässigt sårande är något väldigt individuellt. Fysiska skador är lättare att bedöma objektivt, vilket underlättar betydligt vid utdömande av straff.

Det är även mycket vanligare att såra någon känslomässigt än att skada någon fysiskt, åtminstone när man kommit upp i vuxen ålder. Det som är vanligt accepterar vi lättare. Och saker som dom flesta människor gjort kan inte ge fängelsestraff, hur allvarliga dom sakerna än är. Dels skulle fängelserna bli överfulla, dels skulle fängelse förlora sin avskräckande effekt om det var något dom flesta människor ändå råkade ut för någon gång då och då. Allt detta gör att känslomässiga övergrepp av rent praktiska skäl får förbli ostraffade.

Vi har alla skadat andra människor. Exakt hur allvarligt kan inte vi själva veta, det kan bara offret veta. Ändå ser vi ner på brottslingar och tror att dom är sämre människor än oss. Vi kanske till och med vill skärpa straffet för vissa av brotten. Trots att vi kommit undan helt med allting som vi gjort mot andra. Detta för att vi inte förstår skillnaden mellan lagar och moral. Lagar är ingen måttstock för moral. Lagar är till för att hålla någon slags grundläggande ordning i samhället. Alla har vi gjort dåliga saker, men vi kan inte sätta alla människor i fängelse. Inte heller kan vi låta alla människor bete sig precis hur dom vill utan några som helst gränser. Då skulle samhället i sin helhet bli ännu mer kaotiskt än det är idag. Vi är tvungna att offra några stackars personer för att merparten av oss ska kunna ha det bättre och tryggare.

Så se inte ner på den som sitter i fängelse. Var istället glad över att dina övergrepp inte varit lika olagliga.